|
Surahammar
Bruksorten Surahammar ligger i skärningen mellan Mälardalen och
Bergslagen. Namnet Sura kommer från den gamla benämningen på sjö eller
vattendrag. Genom samhället flyter Kolbäcksån och här vid ån fanns redan
på 1500-talet en hammare. 1637 uppfördes en ny hammare av Axel Oxenstjärna
på den plats där bruket ligger idag. År 1866 började man tillverka
järnvägshjul på Surahammars bruk. Järnvägshjulet har med tiden kommit att
bli brukets mest kända produkt och tillverkningen pågår än idag. På
Bruksmuseet kan man följa tillverkningsförloppet från tackjärn till
färdiga hjul.
Bruksmuseet finns inrymt i en verkstadslokal från 1840. Här finns en stor
mängd redskap bevarade och hamrar och ugnar står kvar där de stod då
bruket var igång.
Något
annat som gjort Surahammar känt är att man här tagit fram Sveriges första
bil med förbränningsmotor. Den ritades 1897 av ingenjör Gustav Eriksson på
uppdrag av Peter Petersson, dåvarande disponent vid bruket. Du kan titta
på en kopia av den första bilen på MC-museet Gyllene hjulet. Här finns
även en av de första serietillverkade bilarna, en Vabis från 1903.
MC-museet är Sveriges största i sitt slag. Här kan man följa
tvåhjulingarnas utveckling och beskåda ca 130 motorcyklar.
Stenhuset är Surahammars äldsta bostadshus i sten. Det byggdes för sex
smedfamiljer år 1847 och varje lägenhet bestod av ett stort kök och en
mindre kammare. Huset var bebott fram till 1962 och en av lägenheterna
finns bevarad och möblerad som en bostad år 1900. Vid Stenhuset finns
kaffeservering och en butik som säljer konsthantverk. Här hittar du också
Surahammars turistbyrå.
Surahammars bruksområde ingår i
Ekomuseum Bergslagen.
Upp
Rövallsmossens och Stingsmossens naturreservat
Detta
artrika naturreservatet domineras av de två stora myrområdena Rövallsmossen
och Stingsmossen. Det är två välutbildade mossar som skiljs åt av en
fastmarksrygg med namnet ön. Reservatet innefattar även omgivande
skogspartier. På mossarna hittar man många nordliga växtarter, t ex
dystarr, vitstarr och dvärgbjörk. Ute på mossarna växer ljung, kråkbär,
hjortron och tuvull.
Fågellivet är rikt och har du tur kan du på
din vandring få sällskap av tranor, ljungpipare, storspov, grönbena och
törnskata. Även orrspel kan förekomma.
Man
vill med reservatet bevara myrområdena och de anslutande skogpartierna med
dess flora och fauna. Våtmarkerna och delar av skogsmarkerna ska få
utvecklas fritt utan ingrepp av människan.
Rövallsmossen
arrenderades av försvaret under andra världskriget för att användas som
målskjutningsfält Spår efter den tiden finns kvar i form av ett antal
betongklumpar ute på mossen.
Tänk
på att särskilda föreskrifter gäller inom naturreservatet (se
länsstyrelsens hemsida för information).
Upp
Gniens
naturreservat
Gnien, strax söder om Ramnäs, anses vara en av länets finaste
fågelsjöar. Reservatet omfattar sjön, som är en utvidgning av Kolbäcksån, samt de omgivande
strandängarna och olika typer av naturskogsmiljöer runt omkring. Man vill med reservatet
skydda de värdefulla strandängarna och skapa en bra miljö för de
våtmarksberoende fåglar som håller till här.
Strandängarna hålls
öppna av betande nötkreatur. Varje år översvämmas ängarna, något som
gynnar fågellivet vår och höst då många arter rastar i området. Här
förekommer sångsvanar, änder, årta, kricka och grönbena. Många skyddsvärda
arter häckar i området, t ex skedand, kornknarr, storspov och svarttärna.
Rovfåglar som fiskgjuse, ormvråk och lärkfalk är också vanliga.
I
östra delen av reservatet finns ett fågeltorn som du kommer till via en
spångad stig från en parkering vid väg 252.
Tänk
på att särskilda föreskrifter gäller inom reservatet (Se länsstyrelsens
hemsida för information). För att inte störa fågellivet är det förbjudet att beträda
strandängarna och vattenområdet mellan 15 mars och 15 maj.
Upp
Ramnäs
Ramnäs
har liksom de flesta andra orterna längs Bruksleden en flerhundraårig
brukshistoria. Vid den forsande Kolbäcksån anlades år 1590 Ramnäs första
stångjärnshammare av Gustav Vasas änka Katarina Stenbock. Den fick namnet
Kungshammaren. Flera hamrar uppfördes under 1600-talet.
Att gå
en tur genom Ramnäs historiska bruksmiljö, som idag till stor del är
museum, är en spännande och intressant upplevelse. Du kan t ex få en
guidning bland maskinerna i världens sista lancashiresmedja som var igång
från 1855 fram till 1964. Lancashiresmide är en typ av
stångjärnssmidesteknik som kom från England och präglade svensk
järnindustri i mer än 100 år. I mitten på 1800-talet var Ramnäs landets
största producent av stångjärn. Vid den här tiden började man tillverka
kättingar, en produkt som under åren gjort Ramnäs vida känt. Den gamla
kättingsmedjan finns bevarad och kan besökas. Det är också möjligt att få
göra ett studiebesök och se den moderna tillverkningen av världens största
ankarkätting.
Två
vackra herrgårdar finns på bruksområdet.
Schenströmska herrgården byggdes
1762 och ligger vid Strömsholms kanal intill lancashiresmedjan. Bland
ägarna har det förekommit både riddare och bergsråd. Idag används den som
konferenshotell. Intill Schenströmska ligger Tersmedenska herrgården, från
1801, som är privatägd.
Idag
har man i Ramnäs tre framgångsrika företag som för brukstraditionen
vidare, Scana, Gunnebo och Franke Ramnäs Rostfria AB. Främst tillverkar
man kättingar till bl a supertankers och oljeplattformar.
Ramnäs bruksmiljö ingår
i Ekomuseum Bergslagen.
Upp |
