|
Toftmossen
Stingsmossen och
Rövallsmossen
Gniens naturreservat
Ramnäs
Toftmossen
Tre kilometer öster om
Surahammar ligger Toftmossen. Här påbörjades brytning av energitorv i
början av 1980-talet och som mest producerades 20 000 m3 per
år. År 2002 nådde man gränsen för vad som var ekonomiskt och
kvalitetsmässigt lönsamt att ta ut och brytningen lades ner. Täkten ska nu
få växa igen på naturlig väg.
Torv är en
jordart som består av ofullständigt nedbrutna växtdelar. Jordarten bildas
i syrefattiga miljöer på platser med hög fuktighet. Ofta uppkommer
torvmarker i områden som försumpats eller då sjöar och våtmarker växer
igen. Från år till år ansamlas lager på lager av växtrester.
Den torv som finns i Sverige har bildats efter senaste
istidens slut för ungefär 10 000 år sedan. Jordarten täcker ca 25% av
Sveriges yta. Tillväxten beräknas vara 0,4-0,5 mm/år i
medeltal. Detta medför en tillväxt på ca 20 miljoner m3/år.
Torvbrytning sker idag på 0,1% av den torvtäckta arealen.
Torv
bryts främst för två ändamål: som energitorv, eller som odlingstorv.
Energitorv används helt eller delvis som bränsle för
ett 40-tal värmeverk i Sverige. Förbränningen av torv i Sverige genererade
under 2002 endast 1% av Sveriges totala energitillförsel. Odlingstorven
används ofta vid trädgårdsodling. Det är torvens unika förmåga att
omväxlande uppta och avge vatten, luft och näringsämnen som gör
torvprodukterna eftertraktade.
Torv
används även i textilier, där det ger lätta och varma plagg, och för att
ge smak vid framställning av whisky.
Upp
Rövallsmossens och Stingsmossens naturreservat
Detta artrika naturreservat domineras av de två stora myrområdena Rövallsmossen
och Stingsmossen. Det är två välutbildade mossar som skiljs åt av en
fastmarksrygg med namnet Ön. Reservatet innefattar även omgivande
skogspartier. På mossarna hittar man många nordliga växtarter, t ex
dystarr, vitstarr och dvärgbjörk. Ute på mossarna växer ljung, kråkbär,
hjortron och tuvull. Fågellivet är rikt och har du tur kan du på din
vandring få sällskap av tranor, ljungpipare, storspov, grönbena och
törnskata. Även orrspel kan förekomma.
Man
vill med reservatet bevara myrområdena och de anslutande skogpartierna med
dess flora och fauna. Våtmarkerna och delar av skogsmarkerna ska få
utvecklas fritt utan ingrepp av människan.
Rövallsmossen
arrenderades av försvaret under andra världskriget för att användas som
målskjutningsfält Spår efter den tiden finns kvar i form av ett antal
betongklumpar ute på mossen.
Tänk
på att särskilda föreskrifter gäller inom naturreservatet (se
länsstyrelsens hemsida för information).
Upp
Gniens
naturreservat
Gnien, strax söder om Ramnäs, anses vara en av länets finaste
fågelsjöar. Reservatet omfattar sjön, som är en utvidgning av Kolbäcksån, samt de omgivande
strandängarna och olika typer av naturskogsmiljöer runt omkring. Man vill med reservatet
skydda de värdefulla strandängarna och skapa en bra miljö för de
våtmarksberoende fåglar som håller till här.
Strandängarna hålls
öppna av betande nötkreatur. Varje år översvämmas ängarna, något som
gynnar fågellivet vår och höst då många arter rastar i området. Här
förekommer sångsvanar, änder, årta, kricka och grönbena. Många skyddsvärda
arter häckar i området, t ex skedand, kornknarr, storspov och svarttärna.
Rovfåglar som fiskgjuse, ormvråk och lärkfalk är också vanliga.
I
östra delen av reservatet finns ett fågeltorn som du kommer till via en
spångad stig från en parkering vid väg 252.
Tänk
på att särskilda föreskrifter gäller inom reservatet (Se länsstyrelsens
hemsida för information). För att inte störa fågellivet är det förbjudet att beträda
strandängarna och vattenområdet mellan 15 mars och 15 maj.
Upp
Ramnäs
Ramnäs
har liksom de flesta andra orterna längs Bruksleden en flerhundraårig
brukshistoria. Vid den forsande Kolbäcksån anlades år 1590 Ramnäs första
stångjärnshammare av Gustav Vasas änka Katarina Stenbock. Den fick namnet
Kungshammaren. Flera hamrar uppfördes under 1600-talet.
Att gå
en tur genom Ramnäs historiska bruksmiljö, som idag till stor del är
museum, är en spännande och intressant upplevelse. Du kan t ex få en
guidning bland maskinerna i världens sista lancashiresmedja som var igång
från 1855 fram till 1964. Lancashiresmide är en typ av
stångjärnssmidesteknik som kom från England och präglade svensk
järnindustri i mer än 100 år. I mitten på 1800-talet var Ramnäs landets
största producent av stångjärn. Vid den här tiden började man tillverka
kättingar, en produkt som under åren gjort Ramnäs vida känt. Den gamla
kättingsmedjan finns bevarad och kan besökas. Det är också möjligt att få
göra ett studiebesök och se den moderna tillverkningen av världens största
ankarkätting.
Två
vackra herrgårdar finns på bruksområdet. Schenströmska herrgården byggdes
1762 och ligger vid Strömsholms kanal intill lancashiresmedjan. Bland
ägarna har det förekommit både riddare och bergsråd. Idag används den som
konferenshotell. Intill Schenströmska ligger Tersmedenska herrgården, från
1801, som är privatägd.
Idag
har man i Ramnäs tre framgångsrika företag som för brukstraditionen
vidare, Scana, Gunnebo och Franke Ramnäs Rostfria AB. Främst tillverkar
man kättingar till bl a supertankers och oljeplattformar.
Ramnäs bruksmiljö ingår
i Ekomuseum Bergslagen.
Upp |
