|
Högby
Skrikboravinen
Jönsbackens naturreservat
Svartbergets naturreservat
Jättåsarna
Semla
Fagersta
Högbyn
Högbyn är känt som ett vintersportcentrum
med ett flertal skidliftar och spår för längdåkning. Berget når ca 240 m ö
h. Genom att området ligger ovanför högsta kustlinjen har det fina
materialet i marken sköljts bort utan den goda
odlingsjorden ligger kvar på sluttningarna. På 1600-talet slog sig finska nybyggare ner
i området. Högbyn är en av ytterst få finnbosättningar i
Västmanlands län. Marken i området är kalkhaltig och har givit förutsättningar för
en rik ängs- och lundflora.
Upp
Skrikboravinen
Skrikboravinen utgörs av en ca 300 m lång och upp till 10 m djup bäckdal.
Området täcks av finkorniga sediment som svallats ur från den
intilliggande Färnaåsen då havet nådde hit upp för flera tusen år sedan.
Ravinen har bildats genom att bäcken eroderat sig ner till det
underliggande grövre materialet.
Idag är
förhållandena relativt stabila då marken hålls på plats av vegetationen.
Ravinens sidor är bevuxna med örtrik lövskog. Där växer bl a strutbräken,
trolldruva och lundstjärnblomma.
Upp
Jönsbackens naturreservat
Jönsbacken är ett litet naturreservat med stora botaniska värden. Det
ligger på ett stråk av urkalk som
sträcker sig genom Fagersta och Norbergs kommuner. I reservatet finns
flera sedan länge nedlagda kalkbrott. Berggrunden ger en kalkrik jord,
vilket gynnar växtligheten på platsen. De öppna partierna i närheten av
brotten hyser därför den mest intressanta floran.
I norra
delen finns ett bergsparti och i söder ligger Skrikbokärret. Kärret
nyttjades tidigare som slåtteräng men idag är delar av det igenväxt. Här
kan man hitta typiska våtmarksväxter som blåtåtel, kråkklöver och ängsull.
Här växer även kung Karls spira, slåtter-blomma, ängsnycklar och
ögonpyrola. Den sällsynta oxstarren växer i stora eleganta tuvor.
Lövträd
gynnas av den kalkrika marken. Medan regionen annars domineras av barrträd
växer i Jönsbackens skogsmiljö lövträd som alm, lönn, gråal, hägg och sälg
samt buskar som tibast, olvon, måbär och brakved. Miljön lockar till sig
många småfåglar.
Tänk på att särskilda
föreskrifter gäller inom reservatet (se läns-styrelsens hemsida för mer
information)
Upp
Svartbergets
naturreservat
Det branta Svartberget, som reser sig ca 45
m över slätten vid Hedkärra, består till stor del av urkalksten. Flera
nedlagda kalkbrott finns i området. Kalken som bröts här användes bland
annat som slaggbildare vid Västanfors och Ängelsbergs masugnar.
Området har,
liksom Jönsbacken, en artrik flora som gynnas av den kalkrika jorden. Här
växer arter som
murruta, backskafting och lundelm och flera intressanta mossor som
sköldmossa, vedtrapp-mossa och hornflikmossa.
Tänk på att särskilda
föreskrifter gäller inom reservatet (se länsstyrelsens hemsida för mer
information)
Upp
Jättåsarna
Berget
Jättåsarna höjer sig 231 m ö h. Åt nordväst sluttar berget ner mot den
snart igenvuxna sjön Saxen. Jättåsarna har en oländig terräng med ett par
pyttesmå tjärnar samt en del gruvhål. Berget bjuder på flera
geovetenskapligt intressanta lokaler. Utefter sluttningarna finns spår
efter Yoldiahavet. På bergets östra sluttning finns ett välutvecklat
klapperstensområde på ca 170-180 meters höjd över havet.
Klapperstensfältet har sju tydliga strandvallar. Utmed den sydöstra
sluttningen finns ett imponerande strandhak drygt 180 m ö h. Hakets fot
sammanfaller med områdets högsta kustlinje, den nivå Yoldiahavet nådde
som högst.
Upp
Semla
Semla
omnämns för första gången på 1300-talet. Bland annat fanns här gruvor och
ett mäktigt järnbruk. Bruket hade sin storhetstid under 1700-talet och
ruinerna efter en av hamrarna finns fortfarande kvar. 1861 övergick bruket
i Fagersta bruk.
Man tvingades riva hytta och hammare i samband med byggande av Strömsholms
kanal. Slussarna vid Semla var de första som byggdes. Mellan ån och
kanalen finns en konstgjord ö med två slussvaktarbostäder.
Naturen runt Semla
har stora värden med rik växtlighet och ett flertal intressanta
fågelarter. Längs kanalen finns en skyltad vandringsled.
Området runt Semla
ingår i Ekomuseum bergslagen.
Upp
Fagersta
Redan
på 1600-talet började järnhantering i större skala i de tre bruken
Fagersta, Semla och Västafors. Under 1800-talets början växte Fagersta. Man
byggde klensmedjor och byggde om hammar-smedjor. Gruvor, hyttor och
skogsegendomar köptes in. Vid 1800-talets slut övertog Fagersta de båda
andra bruken och Fagersta Bruks AB blev ett av
landets största järnbruk.
”Andra
sidan” är ett område med en särskild, gammal prägel. Här finns brukets
herrgårdsanläggning med omkringliggande tjänste-mannabostäder. Herrgården
uppfördes under Gustav III regeringstid i mitten av 1700-talet. Den
gästades av kungen själv år 1787 i sam-band med invigningen av Strömsholms
kanal.
I Fagerstas gamla brandstation finns idag bruksmuseet. Här berättas om
brukets och Fagerstas historia. Du kan titta på sågklingor, sängfjädrar
och granater men även på produkter från de fyra stålföretag som idag finns
etablerade i Fagersta.
Upp
|
