Hur bildas morän?

Moränen är den vanligaste jordarten i Sverige och täcker ca ¾ av landets yta. Det är en jordart som kan bestå av alla kornstorlekar, från lerpartiklar till stora block.  

När inlandsisen drog fram över Sverige plockade den dels upp och tog med sig gamla jordlager, men den bröt också loss nytt material från berggrunden. Under transporten inuti och under den enorma isen krossades och maldes allt detta. Den blandning av olika kornstorlekar som uppstod smälte fram och avsattes som ett täcke över landskapet då isen drog sig tillbaka.

Hur stora de största stenblocken i en morän är beror till stor del på vilken bergart den huvudsakligen består av. Vissa bergarter, som t ex kalksten och skiffer, är mjuka och maldes lätt sönder när de transporterades med isen. Andra bergarter, som granit, är hårdare. En morän som mest består av hårda bergarter innehåller därför flera större block. I stort sett kommer de block som man hittar i en morän från berggrunden närmast norr om området.

Moränmaterialet transporterades både vid isens botten, inuti och ovanpå isen. Beroende på transportsätt blev moränen som avsattes mer eller mindre kompakt. Det som transporterades vid isens botten utsattes för den största tyngden och packades därför ihop mest. Här vid botten maldes också stenar och block sönder, varför bottenmoräner mest innehåller finare material. I de fall då moränmaterialet transporterades uppe på eller inuti isen avsattes en mer lucker morän som därmed också är mer genomsläpplig.

Även om morän kan tyckas lite lik det grus och stenar som rullstensåsarna är uppbyggda av så finns det flera skillnader. Den tydligaste är att stenarna och blocken i en morän är kantiga medan ås-, eller isälvsmaterialet som det kallas, är rundat eftersom det transporterats av vatten. En annan skillnad är att åsmaterialet har sorterats på grund av variationer i vattenflödets hastighet, medan moränen är en osorterad jordart.

Morän

Isälvsmaterial